"Svenskt fabrikat" var det kanske viktigaste försäljningsargumentet fram till mitten av förra seklet. Svenska cykeltillverkare och hopsättare ville gärna ha så många svenska komponenter som möjligt. Husqvarnas Novo-nav användes därför även på andra fabrikat. När fabrikationen lades ner tog Sachs Torpedo-nav över. I dag säljs få cyklar med oväxlade frihjulsnav.

Frihjulsnavet med inbyggd broms betydde mycket för att popularisera cyklandet och har fortfarande sin givna plats på barncyklar. Äldre herrcyklar har oftast alldeles för hög utväxling. Om det inte går att få tag på större kedjekrans på navet får man byta vevpartiet fram, till ett från en damcykel som har en utväxling  bättre passande benstyrkan hos dagens herrar. 

Växelnav från Sturmey-Archer har funnits sedan början av förra seklet. I Sverige är det tyska Torpedonavet vanligare. De här naven fungerade utmärkt i 2- och 3-växlade varianter även om utväxlingsomfånget inte var särskilt stort. Shimanos tidiga försök i navbranchen var inte särskilt lyckade. Speciellt det treväxlade navet var en ren katastrof.

Olyckligt nog valde flesta svenska cykelfabrikanter (=hopsättare) under förra seklet tveksamma lösningar för att kunna sälja växelcyklar till låga priser. Flerväxlade Sach-Torpedo och  Shimano-nav har inte fungerat bra och i värsta fall kombinerats med enkla utanpåliggande växelmekanismer. I de fall man saluförde utanpåliggande system valde man ofta Shimano Positron - ett slags indexsystem där de fasta lägena låg i växeln och inte som idag i reglaget. I övriga världen ansågs detta system med rätta vara ett misslyckande men i Sverige monterades det år efter år. Allt detta tillsammans med fastrostade bromsvajrar har förorsakat otaliga cyklars förtida död och begravning i ortens sopstation. Vi får hoppas att dagens Nexus-utrustade cyklar får ett längre liv.

Det är en allmänt accepterad uppfattning att växelnav fordrar mindre service och krånglar mindre än utanpåliggande system. Det stämde nog fram till dess att SunTour och senare Shimano började sälja växleanorningar som fungerade även för ovana cyklister. Växelnav fordrar tvärtom mer service. Om man cyklar ofta behöver de tas isär och smörjas om minst en gång om året och hur många gör det? Vissa konstruktioner är dåligt avtätade och tillsammans med smörjmedel som inte är lämpade för vårt klimat kan det ge upphov till problem som är ganska dyra att åtgärda.

Men när är inte växlingen fungerar på cyklar med inbyggda nav beror det ofta inte på själva navmekanismen utan på reglage, vajrar och den lilla kedjan som går in i navet. Den har en justerskruv för spänningen i reglagewiren. Om den är trasig eller rostig kan den bytas ut tillsammans med kabeln. På reglaget till Torpedos 3-växlade version fanns ett läge mellan tvåan och trean. Om spaken ställs där skall navet vara i friläge. Justera med skruven bak så att kedjan går att dra runt utan att växeln griper in. Detta gäller enbart det treväxlade Torpedonavet 515 (och kanske tidigare). Senare versioner från 1970-talet (?) och framåt har inget friläge. När vajern slakar så kommer inte trean i, utan friläget, och den upplevdes/var livsfarlig utan funktion. Sachs-Torpedo hade tänkt sig att folk skulle sköta servicen bättre, men inte alla gjorde det i tid.

På Sachs Penta-Sport med femväxlat nav är det oftast reglaget som går sönder (varför har konstruktörer en sådan övertro på plast?) Det finns att köpa hos alla cykelhandlare. Se till att kablarna monteras rätt (höger och vänster är utmärkta på reglagehöljet) och justera kabelspänningen när reglaget är inställt på fjärde växeln.