cykelhobby.com
 
 

Mer och mindre lyckade hybridbyggen

 
  S.k. hybridcyklar kom i slutet av 80-talet som ett försök att bredda marknaden för cyklar av racertyp. Samma ramar som "racermodellerna" men med rakstyre och tjockare däck. Nu kapade nog mountain-biken åt sig det mesta av den marknaden, men cykeltypen lever kvar som "trekking-bike". "fitness bike" och annat som kluriga marknadsförare kan hitta på.
Mitt första bygge i den stilen var en gammal Crescent med 63 cm ram köpt på marknad i Örebro 1993.
 
 
Crescent 316
 
 

Den gäggiga rödfärgen ersattes av silver och grönt och rakstyre och annat hämtades från gamla MTB-vrak. För växlar och hjul inhandlades en nästan obrukad 30906 damcykel. För att få rätt utväxling för tätortstrafik byttes vevpartiet till Sugino VP som har samma bultcirkel som Shimano MTB. Se bilden nedan.  Sadeln är en Selle Royal Freccia och pedaler och clips från Biltema. Bromsarna var centrumdragna Zeus 2000 och styrstammen Tioga T-Bone. Med Zeus-bromsarna kan man stanna direkt - dom är mer effektiva än några andra jag provat! 

Skärmarna var Essge som nätt och jämnt fick plats. Men totalt sett var bygget inte helt lyckat eftersom ramen var för hög. Cyklar av denna typ ska nog ha något mindre ramar än landvägshojar. Dessutom uppstod problem med disparata växeldetaljer. Men allt måste provas, funkar det inte får man tänka om.

 

Crescent 92316

Som den såg ut i katalogen 1987. Vevparti var Thun Aero Coronado. Observera ringklockan som faktiskt är ett lagkrav. Den är dessutom praktisk för att mota bort gångare från cykelbanor.

 
 
Sugino VP
 
  Här syns drivpaketet på min 316 Fashion Line. För tätortstrafik är det vanliga vevpartiet med 52-42 för högt växlat. Genom att byta vevparti till Sugino VP och de båda ytterdreven från ett Shimano A-10 trippel vevparti med 46 och 36 kuggar fick jag en mer lättrampad cykel.  
  Jag har provat att montera ett komplett trippel vevparti från en mountainbike på en standardram, men om man inte samtidigt byter vevlager blir  kedjelinjen fel. Dessutom måste man då byta växlar både fram och bak för att klara de större kedjerörelserna. Här klarar de gamla Shimano 105-växlarna en bakkrans med 28 kuggar och skulle troligen även orka en större. I praktiken använder man inte det lilla drevet i en trippel särskilt ofta på landsväg och aldrig i stan och så här sparar man även vikt.

Ytter- och mellanring på en MTB har oftast en bultcirkeldiameter på 110 mm och den inre ringen 74 mm. På landsvägscyklar är motsvarande mått oftast 130 mm.

Reglage

Att ha växelspakarna kvar på undre ramröret tillsammans med rakt styre kändes inte helt rätt. Därför försågs cykeln med styrmonterade reglage av MTB-typ. Reglage för trippel fungerar med dubbla kransar fram, men 7-reglage till 6-krans lirade inte så bra ihop.

 
 
Crescent 320
 
 

Nästa bygge i samma stil var den här klassiska "Pepita-racern", en lagom stor modell 92320 från 70-talet med en blandning gamla prylar och köp från Biltema. Som vanligt när man konverterar en racer så blev det problem att få plats för skärmar - här Bluemel. Den här Crescent-modellens notoriskt korta framram gjorde att en kontakt mellan framskärm och mina 47:or fick till följd att en stor bit av skärmen hamnade i skogen. När sedan bakhjulet bröt ihop p g a felbygge (inte mitt) så var det exit Pepita i den här rollen.

+ Nästa försök baserades på en Columbus Pinta alu-ram. Gick bra, men lite sportigare än jag avsett. Framgaffel i aluminium gav stötig gång.
 
Daccordi modified
 
  Tanken bakom detta lätt bisarra bygge var att skapa ett substitut för cross-cykel med låg kontantinsats. Breda fälgar och grova däck fungerade tillsammans med utväxlingen tämligen bra på skogsstigar, men ramvinklarna gav besvärande nervösa egenskaper i den miljön, vilket också kan ha påverkats av Tange-gaffeln. Lägg märke till vevpatiet som gav termen kadens en ny dimension.  
 
Crescent 316 modifierad
 
  Tillbaka till Crescent modell 316, men nu med en 59 cm ram från 1985. Definitivt en underskattad modell som kan användas som en trevlig brukshoj. De sämsta komponenterna på 316 var hjulen, men den här har hjul från en Centurion med lättrullande Sanshin-nav. Vevparti Thun Alpha 2 med klingor 42-50 som i nuvarande version (bilden nedan) är utbytt mot Sugino med en minsta klinga på 36. Sadeln från Ö & B har visat sig klart prisvärd. Rakstyre är bra i stan, men efter en halvmil ungefär börjar man längta efter det bekvämare bockstyret.  
 
Crescent modell 316
 
 
+ Ett sportigare bygge, nu med en Cyclepro Spectrum ram som bas. Lätt som en plätt, men inget för grusväg.
   
Logan Cordoba Bra på grus är däremot dagens standardcykel - Das Trekkingrad

 

 
 
< Crescent 316 < Mina cyklar