Underhåll och renovering av hjul

 
 

Hjulen är den absolut viktigaste delen på en cykel. En exklusiv cykel med dåliga hjul är en dålig cykel medan en cykel med enkel ram men utrustad med bra hjul kan vara riktigt trevlig. Hjul tillhör också de dyraste delarna på en cykel, både att byta ut och serva.

Om hjulen är mycket skeva och/eller om hjullagren är utslitna är det oftast bäst att söka ett begagnat alternativ. En begagnad cykel med användbara hjul är billigare än motsvarande hjul hos cykelhandlaren (om denne över huvud taget kan leverera alternativ) och då får man en hög reservdelar på köpet. Undantaget är givetvis sällsynta och/eller exklusiva hjul där man vill rädda originaldelar. På Campagnolonav t ex kan man byta lagerbanor och lämpliga fälgar går att finna och kan ekras upp med hjälp av en kunnig hjulbyggare.

Några ord om byte av frikrans på bakhjul finns HÄR.

Gamla hjul behöver alltid smörjas. Det lata sättet att göra det på är att skruva ut lagerkonorna så mycket att man kan få in nytt fett i lagret. Det riktiga sättet är att ta isär lagren utan att alla de små kulorna sprids ut på golvet och sen inspektera lagerbanorna för slitage, byta kulor, fetta in och sätta ihop allt igen.

Nu kommer vi till det svårast av allt - amatörmekens mästarprov, att rikta skeva hjul. Principen är enkel, skaffa en ekernyckel av bra kvalitet som passar den sorts nipplar som du ska arbeta med. Fastställ sedan var fälgen är skev, lossa de ekrar som sitter motsatt den eker som behöver dras åt och dra den ekern ett halvt varv åt gången tills fälgen snurrar utan svaj. Om du gjort rätt kommer fälgen inte att bli oval i höjdled. Efter mycket träning och envishet kanske det går att få ett hyggligt resultat, men ett hjul som är dåligt byggt från början är nästan omöjligt att få rätt. Ett tecken på det är olika spänning på ekrarna som inte kan avhjälpas utan att fälgen börjar skeva igen. Kontrollera att inga ekrar sticker upp över nippeln inne i fälgen. Om så är, fila ner den så undviks punka.

Ovanstående hemmagjorda riktställ har konstruerats av Dag Hammar: "Riktställ för framhjul kräver bara ett bockstyre och en framgaffel. En tejpremsa med ett riktmärke för kollen i sidled (för att centrera: sätt ett märke - vänd på hjulet - sätt ett märke. Fälgen ska då vara mitt emellan märkena). För kollen i höjdled så flyttar man upp tejpremsan tills fälgen börjar skrapa emot. Enkelt fixat!"

Däck och slang

Här kommer vi in på vad som borde avhandlats från början, nämligen tubdäck kontra kantrådsdäck. Tubdäck användes idag mera sällan även på racercyklar. Dom ger en fin åkkänsla och kan vara lätta, men dels är de punkteringskänsliga och i praktiken omöjliga att laga, dels är det svårt att få tag på bra tubdäck till hyfsade priser. Att tillverka tubdäck är en hantverksmässig procedur och därför görs de flesta i Fjärran Östern. Kanttrådsdäck, dvs öppna däck med slang är nuförtiden nästan lika bra att åka på som tubdäck. Men trots det finns det skäl att hålla kvar vid tubdäcken. Om man får punktering är det lätt att kränga på ett (sträckt och förklistrat) reservdäck och ta sig hem. Med kanttrådsdäck är det en mer invecklad procedur och vissa fabrikat är nästan omöjliga att få på med handkraft. Moderna kanttrådsdäck av bästa sort är dessutom lika dyra som tubdäck och slits oroväckande snabbt.

Att montera tubdäck är inte svårt om man bara förbereder genom att sträcka dem. Kräng på däcket på den väl rengjorda fälgen utan klister, pumpa upp till fullt tryck och låt stå över natten. Sen lägger man på ett tunt lager däcksklister på fälg och däck och låter det torka en kvart. Sen är det bara att montera. Se till att ventilen pekar rätt och att däcket ligger jämnt hela vägen runt. Pumpa upp och allt är klart. Man kan lämna ett stycke oklistrat motsatt ventilen för att det ska gå lättare att få bort däcket om det behövs. Test: Om man kan kränga av ett helt uppumpat tubdäck med bara händerna är det för dåligt klistrat.

Hjulstorlekar.

Om det gäller landsvägscyklear så undvik 27 tums hjul som används mest ihop med grova 1 1/4-tums däck av tveksam kvalitet. För 28 tum (andra beteckningar 622 eller 700C) är däremot sortimentet stort. 622-hjul med kanttådsdäck kan direkt bytas mot tubdäckshjul. .Även om du har smala fälgar så behöver du inte ha de smalaste och obekvämaste däcken. 25 mm är en bra kompromiss - faktum är att de rullar lika lätt som de smalaste. Även för grövre dimensioner är det viktigt att inte ha för tjocka slangar. Satsa på en riktig slang i en cykelaffär i stället för de underarmsgrova korvar som säljs i varuhus och på mackar. En slang kan expandera upp till tre gånger ursprungsstorleken utan att explodera, så den fyller ut däcket utan problem. Använd minst det lufttryck som står på sidan av däcket, slangen tål minst det dubbla nominella trycket.

På äldre svenska standardcyklar användes ofta en dimension som kallades 28 x 1 3/8 x 1 1/2. De kallas med ETRTO-systemet 44-635 och fälgen har alltså större diameter än både 27 och 28-tum (630 resp. 622). Sådana däck finns hos seriösa cykelhandlare.

I mitten av förra århundradet var 26 tum en populär dimension på dam- och undomscyklar. Diametern var 584 mm, samma som på 650B enligt det franska måttsystemet. Men när MTB kom med 26" hjul hade de en diameter på 559 mm vilket skapat en viss förvirring. Intressant nog verkar 584 komma igen även på mountainbike eftersom den större diametern ger vissa fördelar i terräng. För MTB har även 29" introducerats vilket är samma som 622. (55-622 och 60-622 är vanliga dimensioner) och 27,5" vilket är samma som 650B, dvs den gamla hederliga 26". Den s k utvecklingen går ibland i cirklar.

På cyklar används tre typer av ventiler, den gamla vanliga som tidigare hade ventilgummi kallas Woods eller Dunlop-typ och på racer och sportcyklar används Prestaventilen med en kägla som skruvas ut innan man pumpar. När mountain-biken introducerades i Sverige tillkom bilventilen eller Schrader som alltså enbart finns på 26-tums slangar. För att klara sig utan alltför många pumpar kan man laborera med övergångar som finns att köpa för några kronor. Tur det eftersom de oftast kommer bort. Använd en riktig fotpump med manometer och var försiktig med Prestaventlerna så att inte ventilkäglan skadas. Kolla trycket före varje tur och medför en handpump (det finns bra i sadelväskstorlek) och en reservslang så är du garderad mot bergkrosset som våra väghållare älskar att sprida ut, speciellt på cykelbanor.

 

 
 
< Tillbaka