cykelhobby.com

Cykelväxlar

1. Kedjeväxlar

Hur man får lägre utväxling

Om man är frisk och har normalt god kondition behövs riktigt låga växlar bara vid mycket branta backar och/eller om man har tung last på cykeln. Nu kan det vara så (som i mitt fall) att cyklisten i sig utgör en tung börda och då kan det vara bra med några extra "nödväxlar". Först i och med mountainbike-eran började svenska cyklar att utrustas med kedjeväxlar som passade otränade. Dessförinnnan hade växelcyklar oftast 52-42 framkransar och bakdrev 13-24 i bästa fall. Bak är man begränsad till drev upp till 28 kuggar som standard eller Shimanos Mega-Drive med 34 kuggar, om det går att montera på cykeln. Då måste man dessutom byta bakväxel. Om men kan byta en framkrans till exempelvis 39 kuggar kan man emellertid få en tillräckligt lätt utväxling även med 28 bak. 28 kugg klarar de flesta vanliga bakväxelanordningar. Nästa steg är att skaffa ett trippel-vevparti. Men kolla först så att ramen är lämplig för ett sådant. Då måste man även byta växlar både fram och bak. Alla sådana här ombyggnationer förutsätter att man kan använda begagnade delar, utom bakkrans och kedja, annars blir kostnaden så hög att det är bättre att se sig om efter en ny cykel.

Växelspakarna satt i många år på nedre ramröret vilket gav korta vajrar och säker funktion. Även här har MTB-tekniken inneburit smartare reglage, placerade på styret. De kombinerade broms- och växelhandtagen som finns på nyare racercyklar är så förtvivlat dyra att de knappast kommer ifråga för eftermontering på gamla cyklar.

Läs här hur jag byggde om min gamla Crescent 316

Kedjeväxelanordningar är i stort utbytbara. Bakväxelns skruv har samma gänga utom för äldre franska cyklar och framväxeln är som regel avpassad för standard ramtjocklek 28,6 mm på sadelröret. Gamla franska cyklar hade 28 mm sadelrör och har man ingen passande framväxel kan man shimsa med en lämplig bit aluminium från en ölburk. Samma knep kan man ta till om man vill använda en framväxel avsedd för MTB med "oversized" ramrör.

Om man har ett komplett bakhjul med lämplig krans går det naturligtvis bra att byta om hjulstorleken är densamma. Att byta från 27 till 28 tum eller omvänt kan ge problem med fälgbromsen eller utrymmet vid vevpartiet, så det bör man undvika. Däremot kan man använda ett hjul med axel för 6-kuggars krans på en gammal ram byggd för 5-krans. Det går att pressa ut bakramen de millimetrar som behövs även om hjulbyten blir lite jobbigare. SunTour hade en 6-krans med mindre avstånd mellan dreven som ersättning för 5, men sådan grejor har inte funnits hos cykelhandlarna på 20 år.

Hur man justerar växlar

Det är viktigt att fram- och bakväxeln är justerad så att inte kedjan går in i hjulet eller hoppar av klingorna fram. På både fram och bakväxeln finns två justerskuvar som reglerar växelns ändlägen. På den här sidan finns en bra beskrivning hur man går till väga. Med indexerad växling, d v s med fasta lägen, måste man dessutom justera så att rörelsen som överförs från växelreglaget hamnar rätt på kransen bak och klingan fram. (se Justerskruv på bilden nedan).

Justering av växlar

Se även den här videofilmen

Om du har oturen att behöva justera en Shimano Positron bakväxel (vanlig på MCB cyklar från 80-talet) finns en beskrivning här.

2. Baknav för kedjeväxlar

Att böja kedjan för att flytta den mellan olika drev förefaller vara en primitiv konstruktion även om friktionsförlusterna inte är särskilt stora. Dessutom fordrar kedjeväxlar justering och underhåll för att fungera bra. Därför är många intresserade av navväxlar, där en inbyggd planetväxelanordning försörjer cyklisten med olika utväxlingar. Redan vid början av förra seklet var tekniken väl utvecklad och det dröjde ända in på 50-talet innan kedjeväxeln blev ett verkligt alternativ för annat än tävlingsändamål.

Om bakhjulet har frikrans kan den tas bort med en passande avdragare. Denna fixeras med hjulets snabbkoppling med litet spelrum för att gänga ut kransen. Avdragaren tillsammans med kransen lossas med exempelvis en skiftnyckel (här kommer 10"-aren till heders). Skruvade bakkransar dras åt av kedjan när man cyklar vilket betyder att de dels kan sitta ganska hårt, dels dras av moturs dvs vanlig högergäng. Om inte skiftnyckeln räcker så kan man sätta avdragaren i ett stadigt skruvstäd och vrida hela hjulet. Alternafivet är en ordentlig rörtång som brukar fixa de mest fastrostade drev.

Sen finns det olika kassettkopplingar för frikransen bak. Här var Shimano pionjärer och på de första kassettnaven lossades kransen genom att minsta drevet gängades av. med s k kedjepiskor, en på ytterdrevet och den andra som mothåll på något av de andra. På senare konstruktioner finns en särskild låsbricka som gängas av med ett specialverktyg. Ett liknande används även på exempelvis Campagnolos motsvarande konstruktioner. En fördel med kassettdreven är att enskilda drev lättare kan bytas. På vanliga skruvade kasetter lönar det sig inte att byta drev utan man byter hela kassetten för 150-200 kronor tillsammans med en ny kedja.

Shimano frikrans Shimano 6-delade frikrans med 14-28 kuggar har nu utgått ut sortimentet och det verkar som Shimano helt slutat med gängade frikransar. Det finns dock alternativa märken hos näthandlare.

Några franska cyklar hade Maillard Helicomatic-nav. Fördelen är att frikransen lätt kan lossas med ett litet specialverktyg (som dessutom fungerar som flasköppnare), nackdelen är att de inte håller i evighet. Från Dag Hammar har jag fått följande tips:

Frihjulen finns i två versioner. De med fyra hål på baksidan är driftsäkra (samma inre konstruktion som maillard), de utan hål är lömska! Plötsligt trampar man
bara luft.... Fjädern i dem är en runtlöpande tråd i fjäderstål, som har en tendens att gräva sig in i spärrhakar och body. Om man flyttar den så att ändarna vilar på ett annat ställe på bodyn kan man cykla ett tag till - tills man trampar luft...).

Om Simplex gamla Tour de France som man kan finna på Crescent och Monark från 50-talet.

Diverse svenska växelmekanismer och schweiziska Versol


< teknik